Odlingsråd – frågor och svar

 
>> Planera och plantera
>> Gödsla och vattna
>> Beskära och putsa
>> Vintertäcka
>> Sjukdomar
>> Skadedjur

Planera och plantera

Var i min trädgård kan jag plantera rosorna?
Det stora flertalet rosor vill ha så mycket sol som möjligt men samtidigt vill de också ha lä för hårda vindar. Intill husväggar är det både soligt och lä men där blir det ofta för torrt. Vill man ha en klätterros på väggen måste man plantera den ca 40 – 50 cm från husgrunden. I närheten av stora buskar och träd blir konkurrensen om vatten och näring alltför stor. En del småblommiga klätterrosor klarar dock att växa intill gamla fruktträd, ek, al eller rönn som har djupgående rötter. Där får de klättra fritt, precis som de gör i naturen. Men tänk på att träden måste vara tillräckligt stora för att klara tyngden av en storvuxen klätterros.

Plantera inte rosorna utspritt, en här och en där i gräsmattan, utan samla dem gärna i buskage om det är fråga om stora buskar eller i rabatter tillsammans med perenner eller ettåriga blommor när du väljer lägre rosor. Robusta buskrosor kan du plantera som häck. En sådan är inte bara vacker, den ger dessutom både insyns- och vindskydd.

Behöver jag förbättra jorden?
Ja, för att ge dina rosor bra förutsättningar på den nya växtplatsen bör du förbättra jorden med organiskt, mullbildande material. Använd till exempel kompost, barkmull eller planteringsjord, gärna med inblandning av komposterad stallgödsel.

Alla jordar, från sand- till lerjord, blir på många sätt mer växtvänliga genom tillförsel av organiskt material. Lerjordar får bättre struktur, blir mer luftiga och lättarbetade. På sandjord är mullen framför allt viktig för att den ger en bättre förmåga att hålla vatten och näring.

Arbeta gärna ner ett 10-15 cm tjockt lager av organiskt material ytligt i jorden över hela det område där du ska plantera. Materialet bryts ner efterhand och du bör därför tillföra mer varje år. Du kan då blanda ner det försiktigt i jorden mellan plantorna eller lägga det som marktäckning ovanpå jordytan.

Hur tätt ska jag plantera rosorna?
När du planterar flera rosor tillsammans är det viktigt att de inte hamnar för tätt. Det är enklare att räkna ut avstånden före planteringen än att senare behöva gräva upp och flytta redan etablerade rosor. Räkna ut lämpligt avstånd genom att addera rosornas halva bredd. Exempel: ros A blir 1,5 m bred, ros B blir 1,2 m. Halva bredden på ros A = 75 cm, ros B = 60 cm. Avståndet mellan rosorna blir alltså 1,35 m. I häckar kan du plantera något tätare.

När ska jag plantera rosorna?
I södra delen av landet, zon 1-3, kan du plantera barrotade rosor på hösten så länge det går att gräva. De kommer då igång tidigt på våren. Längre norrut, i zonerna 4-8 är det bättre att vänta till våren, annars riskerar man att plantorna, som inte hunnit rota sig ännu, tar skada av tjälen.
Krukodlade rosor kan planteras när som helst. Tänk bara på att vattna rikligt och ofta om vädret är varmt och torrt efter planteringen. Det ska alltid finnas fukt i jorden tills rosen etablerat sig på sin nya växtplats. I höga zoner bör även krukodlade rosor planteras på våren.

Plantering av rosor
Hur planterar jag rosor?
När du vet var du ska plantera rosorna och förberett rabatten genom att gräva och jordförbättra, gräver du en grop som är ca 50 cm bred och lika djup. Lägg porös jord som en liten kulle på botten. Ställ rosen på kullen med rötterna utspärrade, om de är långa kan du beskära dem så att de får plats utan att böjas uppåt. Förädlingsstället ska hamna ca 10 cm under markytan. Fyll på med jord så att rötterna är täckta och tryck till jorden med händerna. Vattna ordentligt – minst 10 liter. När vattnet sjunkit undan fyller du på mer jord, eventuellt blandad med en näve benmjöl. Vattna ytterligare 10 liter. Fyll resten av gropen med jord som du blandat med en spade eller två av komposterad stallgödsel. Kogödsel på säck går utmärkt. Tryck till jorden igen och vattna ytterligare.

När du planterar buskrosor där du inte förberett jorden gräver du en lika stor eller något större grop men tar tillvara jorden från det översta lagret, 20-30 cm. Lägg jorden i en skottkärra och blanda den med lika stor del kompost, barkmull eller planteringsjord. Följ sedan anvisningarna ovan.

Vattna ytterligare om vädret blir varmt och torrt de följande veckorna.

Gödsla och vattna

När och med vad ska jag gödsla?
Nyplanterade buskrosor behöver inte gödslas mer under den första säsongen om de inte är remonterande. Rabattrosor och marktäckande rosor som blommar kontinuerligt behöver extra gödsel ett par gånger fram till juli. Då kan du använda pelleterad hönsgödsel, gräsklipp, Chrysan, flytande trädgårdsgödsel som blandas ut i vatten eller konstgödsel som Blåkorn o.dyl. Om det är torrt i jorden bör du vattna efter gödslingen.

Redan etablerade rosor gödslar du på våren samtidigt som du beskär dem. Ett par spadar kogödsel och ett par nävar benmjöl krattas ner i jorden kring större buskrosor. Något mindre för rabattrosor.

Engångsblommande buskrosor behöver ingen ytterligare gödsel. Buskrosor som remonterar behöver däremot ett par givor gödsel fram till juli. Se ovan.

Särskilt i sandjord, där näringen lakas ur snabbt, är det viktigt både för rosorna och för miljön att dela upp gödslingen på flera mindre givor. För att minimera kväveläckage i form av ammoniak till luften ska all gödsel myllas ner ytligt i jorden, där det är möjligt.

Gödsla och vattna
När och hur ska jag vattna?
Rosor vill ha mycket vatten! Under torrperioder är det därför viktigt att vattna och ju lättare din jord är desto mer vatten behövs. Etablerade buskrosor som har djupgående rötter behöver inte vattnas om det inte länge varit mycket varmt och torrt och jorden är sandig.
Vattna rejält, 20 liter per planta minst. Vattna direkt på jorden kring rosen, antingen med slang eller vattenkanna – inte med spridare som väter ner bladverket och gör att risken för svampangrepp ökar.

Beskära och putsa

Beskära rosor
Hur och när ska jag beskära rosorna?
Huvudbeskärningen görs under våren, för rabattrosor gäller björkarnas ”musörontid”, för härdiga buskrosor kan man börja tidigare, redan i mars-april om det inte är mycket kallt.
Använd en vass sekatör av hög kvalitet. Det är viktigt att rosornas grenar inte tuggas eller rivs sönder. För riktigt grova genar och klätterrosor kan du använda en grensax med långt skaft. Då slipper du också att fastna i rosens taggar.

Följande regler gäller för:

Beskära rabattrosor
– Rabattrosor.
Klipp bort alla veka grenar. Skär ner de grova grenarna till 10 – 20 cm ovan marken. Är rosens grenar frusna eller angripna av sjukdomar klipper du ner till frisk ved.

Beskära buskrosor
– Remonterande och engångsblommande låga buskrosor
Gör som med rabattrosorna men klipp ner grenarna med bara en tredjedel. Klipp strax ovanför en utåtriktad knopp. Inåtriktade knoppar ger grenar som växer inåt busken vilket inte är önskvärt.

– Engångsblommande stora buskrosor
Ta bort 3-4 år gamla grenar och om busken är tät klipper du bort grenar i mitten för att göra den glesare. Korta in eventuella långa och spretiga skott för att busken ska få en jämn och snygg form. Här gäller också att klippa ovanför en utåtriktad knopp.

– Vildrosor
behöver ingen egentlig beskärning. Ta bara bort gamla eller skadade grenar.

Beskära klätterros
– Storblommiga klätterrosor
De som blommar bara en gång får inte beskäras för hårt. I så fall klipper man bort årets blomning. Ta bort gamla, frusna eller skadade grenar och klipp in sidogrenarna (där årets blommor bildas) till 4 -5 ögon. Glesa ur rosen om den blivit för tät.
De som remonterar kan beskäras hårdare men vanligen vill man ju att de växer sig så stora som möjligt och då är reglerna desamma som för engångsblommande rosor.

– Småblommiga klätterrosor
Ta bort gamla och skadade grenar. Om rosen blivit alltför tät och risig kan du klippa ner den helt och på så sätt föryngra den.

OBS! Klätterrosor ska inte beskäras de första åren efter plantering.

Under sommaren behövs ingen beskärning av engångsblommande buskrosor. Det enda som behövs är att klippa bort vissna blommor om man tycker att de skämmer. Rosor som bildar nypon kan man låta bli att putsa.

Rabattrosor och remonterande buskrosor ska man däremot beskära lite mer för att busken ska bilda nya blombärande skott. Klipp ett par decimeter under den vissna blomman/klasen, mindre om det är en låg ros. Lägg snittet strax över ett blad.

Vintertäcka

En del rosor behöver vintertäckning, i synnerhet i kallare zoner. De rosor som har sin härdighetsgräns i din zon behöver täckas. De som klarar ett par zoner högre behöver det normalt inte. För den som inte hinner eller orkar vintertäcka, är det viktigt att bara välja rosor som klarar sig utan täckning.

Kupning med jord
Rabattrosor och lägre buskrosor kan du kupa upp jord, barkmull eller sand (aldrig torv!) runt för att täcka rosens nedersta delar. Det skyddar mot frost. Lägg grankvistar över rabattrosorna men först sedan jorden frusit till. De skyddar mot vårsolen som annars väcker grenarna till liv innan tjälen gått ur jorden.

Vintertäckning med buskros
Buskrosor kan du binda ihop grenarna på och vira vinterväv, eller annat material som säckväv eller fleeceplädar (aldrig plast!) runt rosen. Håll väven på plats genom att binda med snören. Gör detta först sedan marken frusit. Man kan också slå ner 3-4 pinnar runt rosen, sno väven runt pinnarna och fylla med halm eller torra löv varefter man täcker och fäster en bit plast överst för att skydda täckningsmaterialet mot regn. I allmänhet ska man undvika att täcka rosor med löv. De bildar en tät och blöt matta som inte är bra för rosens grenar. Svampsjukdomar som barkfläcksjuka trivs i sådan miljö. Dessutom tinar jorden långsammare på våren under en sådan kompakt matta.

Klätterrosor som är mer utsatta för vädrets makter behöver skyddas både mot kalla vindar och varm vårsol. Om det går kan du ta ner rosen från spaljén och böja den mot marken. Lägg väv av något slag över och fäst med snören som du binder runt väven. Går det inte att få ner rosen kan du täcka den på plats med väv, vassmattor eller liknande. Täck inte för tidigt. Är vädret milt och blött trivs olika sjukdomar i den skyddade miljön.

Sjukdomar

Tyvärr är många rosor mottagliga för olika sjukdomar. Det finns inga underkurer mot svampsjukdomar, för privat bruk åtminstone. Vill du ha friska rosor i din trädgård är det klokast att välja rosor som är motståndskraftiga. Läs i rosböcker för att ta reda på vilka rosor som är friska och vilka du ska undvika. Dessutom har rosor som sköts väl med gödsling och vattning större motståndskraft än de som är försvagade av hunger och törst. Regniga och svala somrar brukar angreppen bli större och kommer tidigare på säsongen. Men ju kallare klimat desto mindre sjukdomar får rosorna, till glädje för rosvänner i norr.

Den vanligaste sjukdomen är svartfläcksjuka. Det är en svamp som angriper blad och ibland unga skott så att de får svarta fläckar som växer sig större. Bladen gulnar sedan och faller av.

Svartfläcksjuka

Upptäcker du svartfläcksjuka på dina rosor ska du plocka bort de angripna bladen så fort som möjligt och bränna dem.

Mjöldagg är också en svampsjukdom som bildas på unga skott, blad och knoppar och ser ut som en vit beläggning. Rosor som inte fått tillräckligt vatten under torra och varma perioder är mer mottagliga. Klipp bort allt det angripna och bränn det.

Mjöldagg

Rosrost är en svampsjukdom som angriper i synnerhet alba-rosor men också en del andra. Bladen får orange prickar och fläckar främst på undersidan. Så småningom faller bladen av. Ta bort angripna blad så snart du upptäckt angreppen och bränn dem.

Rosrost

Skadedjur

Det är många som älskar rosor – inte bara vi människor utan tyvärr en hel del insekter också.

Bladlöss är vanliga och är inte speciellt vackra när de täcker knoppar och späda blad. Men de gör sällan någon större skada. Knopparna brukar slå ut ändå. För att bekämpa dem kan man klämma sönder dem med fingrarna, spruta på dem med en kraftig vattenstråle eller använda såpvatten som gör att de inte kan andas utan dör.

Rosenstritar sitter vanligen på undersidan av bladen som de suger ut och lämnar fula vita prickar. En del blad kan bli nästan helt vita. De bekämpas bäst med såpvatten eller något pyretrumpreparat så snart man märker de första angreppen.

Det finns fler insekter, t ex stekellarver som rullar in sig i blad eller äter sig in i nya skott. Det man kan göra är att så fort som möjligt ta bort alla blad eller skott som angripits och bränna dem.