Så här går nomineringen till.

Fyra av Sveriges främsta roskännare bildar Rosens Dags nomineringsgrupp. Den nominerar varje år tio av de allra bästa rosorna för svenska förhållanden till Årets Ros.
Bland de nominerade finns skilda växtsätt, användningsområden, blomfärger och blomningstider representerade. Men gemensamt för alla tio är att de är mycket vackra och friska rosor som är säkert härdiga i de angivna zonerna.

I år riktar vi oss i första hand till ansvariga för offentliga planteringar, främst parker men också andra planteringar med mycket plats. Rosor har nämligen på senare tid ratats i sådana planteringar, vilket är synd då det finns så många lättskötta rosor som är perfekta för den typen av miljöer. De skänker fröjd för både öga och näsa. Dessa tio nominerade kan vi varmt rekommendera!

Men rosorna passar naturligtvis också i privata trädgårdar som insyns- och vindskydd .

I fjol ändrade Rosens Dag tidpunkten för presentationen av Årets Ros till september året innan, på önskan av handeln som vill få informationen i tid så att de hinner göra reklam för rosen och beställa den i tillräckliga volymer inför rossäsongen följande år.

För att läsa mer om POM-rosorna gå till https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/programmet-for-odlad-mangfald-pom/gront-kulturarv/gront-kulturarv-sortiment/gront-kulturarv-rosor/

Årets kandidater är följande:

HANSALAND
En relativt ny rugosahybrid från Kordes, är en av få rosor med klarröda blommor i Rugosa-gruppen. Den har snabbt blivit populär som en ständigt blommande buske, som passar både som friväxande och som häckväxt, ca 1,5 hög och bred. Busken växer tätt och upprätt, grenarna är tätt taggiga och bladen slätare än hos många av de vanliga rugosahybriderna. De får sällan besvärande angrepp av sjukdomar. Blommorna är medelstora, fyllda, vackert formade men saknar doft. Nypon bildas inte. HANSALAND är inte krävande när det gäller jord och gödsel. Den är dessutom torktålig. Härdig till zon 5-6.

’Jens Munk’
Är ännu en rugosahybrid. Den tillhör Explorer-serien, framtagen i Kanada redan 1974. Det är en pålitlig, rikligt och kontinuerligt blommande buskros för zoner upp till 6. Höjden är ca 1,5m. Liksom de flesta övriga rugosarosor är den mycket taggig. Bladen är helt friska. De klarrosa blommorna är fyllda och mycket välformade. Doften är stark. Rosen har inga stora krav på jorden utan är anspråkslös och lättodlad, som resten av rugsahybriderna.

’Ritausma’
Förädlades i Lettland redan i början av 1960-talet men blev inte uppmärksammad i övriga Europa förrän på 90-talet. Den här stora buskrosen tillhör Rugosa-gruppen och har enormt taggiga grenar. Bladen är också typiska för rugosor, blanka och helt friska. Blommorna är mycket vackra, medelstora i vitt och ljusrosa. Doft saknas liksom nypon. Den första blomningen är mycket riklig med start kring midsommar. Efter ett uppehåll kommer ett andra flor. ’Ritausma’ är härdig till zon 6, ev. 7, anspråkslös och mycket lämplig som häck.

’Louise Bugnet’
Är en kanadensisk buskros som tillhör Rugosa-gruppen och som blivit mycket populär i vårt land p g a sin härdighet (zon 6-7) och sundhet. De vackra, vita och relativt stora blommorna som doftar, slår ut ur knoppar som är mer eller mindre mörkt rosaröda. Skotten och grenarna är taggfria och de mörkgröna bladen lätt glänsande. Busken kan bli upp emot 1,8 m med en bredd på 1,5 m men kan hållas på en lägre höjd genom beskärning. Blommorna kommer i toppen på skotten så blir busken för hög syns blommorna inte tillräckligt bra. Rosen är anspråkslös när det gäller jord och gödsel.

Buskrosen ’Nevada’
Förädlad av spanjoren Pedro Dot, introducerades 1927 men har behållit sin popularitet sedan dess. Det beror dels på att den är härdig till zon 5-6 och dels på den otroligt rikliga blomningen som gör busken till en snödriva mitt i sommaren. De halvdubbla blommorna är stora, vita och har en gul krans av ståndare i mitten. Busken kan bli upp emot 2 m hög och lika bred. I slutet av augusti kommer en andra blomning men inte lika riklig som den första. Kan få svartfläcksjuka i de lägre zonerna men är friskare i högre zoner. Trivs bäst på god lerblandad jord.

Rosa helenae ’Hybrida’
Kan bli en stor klätterros i ett träd t ex, där den kan nå en höjd på 8 m. Den har blivit mycket populär i vårt land då den är både härdig och frisk. Som friväxande bildar den en hög och bred kupol översållad av blommor kring midsommar och en bit in i juli. Rosen kan också planteras vid olika ställningar och behöver då beskäras. Få rosor har en så stark och fin doft som dessutom sprider sig långväga.  Den klarar zon 5 i ett varmt läge men blir inte lika stor där som i lägre zoner.

Rosa moyesii ’Geranium’
Är en form av Rosa moyesii, mandarinros, med en varmare röd färg på blommorna, som är 5-7 cm breda. Buskens växtsätt skiljer sig inte från arten utan blir ca 2,5 m hög och lika bred med bågböjda grenar. Den är anspråkslös beträffande jorden och behöver inte gödslas när den etablerat sig. Kräver heller ingen skötsel som årlig beskärning. Man behöver bara ta bort äldre stammar som inte blommar lika rikligt längre. Nyponen är mycket dekorativa, orangeröda, långsmala och upp till 5 cm. Härdig till minst zon 5, ev. 6 och frisk.

’Aicha’
är en spinosissimahybrid som förädlades av dansken Valdemar Petersén 1959. Det är en mycket vacker buske med stora gula blommor som bleknar till nästan vitt. Ståndarsträngarna är mycket dekorativa, stora och rödbruna. Doften är stark. Nyponen är också dekorativa, stora och kastanjebruna. Höjden på busken kan bli upp emot 3 m och bredden ca 2 m.
Första blomningen i juni är mycket riklig. På sensommaren kommer en andra blomning men med färre blommor.  Rosen är härdig upp till zon 5, ev. 6 och mycket frisk. ’Aïcha’ nöjer sig med medelgod jord och kräver minimalt med skötsel. Det enda som behöver göras är att ta bort gamla skott som inte blommar så bra längre.

’Hurdal’
är en ursprungligen tysk ros som infördes i Norge på 1800-talet och fick namnet av orten där den planterades.  Det är en mycket härdig och frisk ros som klarar t o m zon 7. Den blir en stor buske,upp till 3 m, som ofta växer trädlikt. Den klarar lätt skuggiga platser och sämre jord. Kräver ingen skötsel.
Blommorna är ca 7-8 cm, vackert formade och halvfyllda. Blommar i de södra delarna av landet från midsommar till mitten av juli. I norr några veckor senare. En utmärkt ros för offentliga planteringar.

Ännu en rugosahybrid är ’Wasagaming’
(uttalas som det skrivs) som skapades av Frank Skinner i Kanada 1939. Det är en underbart vacker ros med kallt rosa blommor som liknar gammaldags centifolia- eller bourbonrosor. Busken blir mellan 1,5 och 2 m både i höjd och bredd. I juni är den översållad av fyllda blommor med en stark och fin doft som känns på långt håll. Som de flesta rugosahybriderna är den taggig men taggarna är inte lika stora som hos många andra rugosor. Den trivs bäst i lätt, sandblandad jord och kräver ingen gödsel. Som övriga rugosahybrider är den helt frisk och härdigheten räcker till minst zon 6.