Visste du att rosor växer vilt bara på det norra halvklotet?

Visste du också att alla de rosor vi odlar i dag härstammar från vilda rosor som för länge sedan – upp till 4 000 år – började odlas i trädgårdar bl a i Kina och Persien?

En av de allra äldsta rosor vi fortfarade odlar är Apotekarrosen, Rosa gallica ’Officinalis’. Den randiga, Polkagrisrosen eller Rosa gallica ’Versicolor’ eller ’Rosa Mundi’, är en mutation av samma ros. Dess gener finns i alla sentida randiga rosor.

De rosorna hade vanligen rätt små blommor som var enkla men ibland hittades någon ros som spontant fått dubbla eller fyllda blommor. De togs tillvara eftersom de var ovanliga men man började dessutom korsa rosorna med varandra för att få nya sorter med större och vackrare blommor. Rosor som doftade starkt odlade man för att framställa rosenolja och rosenvatten. Än i dag odlas mängder av rosor i Mellanöstern och Bulgarien just för den industrin.

Till Europa kom flera rosor från Mellanöstern med korsriddarna under 1200-talet. En del av dem började odlas i klosterträdgårdarna för att användas som läkemedel. En ros vi odlar ännu i dag kallas apotekarros, Rosa gallica ’Officinalis’.

Fram till 1600-talet var det ovanligt med rosor i trädgårdarna. Det var först på 1700-talet som de blev populära och då främst bland adeln som hade stora slottsträdgårdar med egna trädgårdsmästare. De här trädgårdsmästarna började korsa olika rosor och fick fram nya sorter, den ena vackrare än den andra. Trädgårdsmästarna och deras arbetsgivare nästan tävlade med varandra om vem som skulle skapa den vackraste och starkast doftande rosen. Rosförädlarna blev allt fler och både i Frankrike, England, Holland och Tyskland skapades mängder av nya rosor under 1800-talet. Då blev det också populärt bland vanligt folk att plantera rosor i sina trädgårdar.