För att rosor ska växa maximalt och bli vackra är det mycket viktigt att man väljer rätt ros för rätt zon. Att försöka få en zon 3-ros att överleva i zon 6 är nästan omöjligt (det HAR hänt men endast efter omsorgsfull vintertäckning och annat pyssel). Därför är det viktigt att som försäljare rekommendera en ros först efter man tagit reda på i vilken zon kunden har sin trädgård. En kund som köper rosor som dör efter första vintern blir ingen nöjd kund och får dessutom uppfattningen att rosor är svåra att odla. Vi brukar rekommendera två zoners marginal om man vill vara på den säkra sidan. En trädgårdsägare i zon 3 ska alltså satsa på rosor som klarar zon 5, speciellt om personen i fråga inte hinner eller orkar med det extra arbetet att vintertäcka. När det gäller rosor för häckar och andra utsatta ställen gäller den här regeln definitivt.

För rosälskare i kalla zoner som vill odla rabattrosor är krukodling en bra lösning. Men det förutsätter att man har en frostfri plats att vinterförvara krukorna i, en jordkällare eller ett garage t ex.

De flesta rosor säljs som okulerade, d v s den ädla rosen har ”ympats” på en vildros genom att ett öga fästs under barken på den vilda rosen. Det underlag (vildrosen) som rosen okulerats på är också viktigt för rosens härdighet. Vanligast är olika kloner av Rosa canina. De klarar zon 5, allra högst 6. Rosa multiflora (japansk klätterros), som också förekommer, klarar bara zon 4. De rosor som ska växa i zonerna 6, 7 och 8 ska därför växa på egna rötter, vilket gör dem härdigare. En ros som själv kanske är härdig men okulerats på en mindre härdig vildros dör om rötterna fryser medan en ros på egna rötter är lika härdig allt igenom.

Ta reda på från leverantören vilka grundstammar rosorna är okulerade på. Allt fler rosamatörer är medvetna om skillnaderna i härdighet och vill veta vilket underlaget är.

Underlaget har också en viss påverkan på hur den ädla rosen växer. Därför finns det många som endast vill ha rosor som växer på egna rötter, så kallade rotäkta rosor.